söndag 31 augusti 2008

Birkebeinerrittet - hårdare än Vätternrundan

Nu är jag tillbaka från Lillehammer med en mycket trevlig upplevelse i bagaget. Alla sådana här större motionsarrangemang har ju varit väldigt trevliga utav de man bevistat under året som jag gjorde En Svensk Klassiker, men det är bara att konstatera att norrmännen också kan ordna riktiga folkfester.



Lillehammer hade perfekt väder denna helgen och idag när vi åkte därifrån regnade det, något som inte hade gjort turen lika fin över fjället om regnet kommit tidigare. Här ovan syns en bild jag tog på den spektakulära avslutningen på loppet med slalombacken där man i gruset kände att man levde. Trots fullt påslag på bromsen så gick det riktigt fort. En ganska härlig vy ner till OS-stadion från 94 för att sedan runda vetefältet och svänga ner till Hakons Hall och mål till vänster i bilden.

Jag ska återkomma med en lite längre beskrivning av själva loppet. Jag kan avslöja så mycket som att jag var inställd på att det skulle bli tufft med 6 mil mer eller mindre uppför med några få nedförsbackar som omväxling, men att jag blev överraskad över hur jobbigt det faktiskt blev. Och jag disponerade ändå loppet bra utan att gå in i väggen som när jag gjorde samma klättring på skidorna i vintras. Motsvarande det man ser vi åker nerför på bilden ovan cyklade vi först upp, och mer därtill.

2 kommentarer:

Skånepågen sa...

Dags för Lidingöloppet snart, några tips?

Motionären sa...

Ja, öppna inte för hårt. Om du inte är säker på att du har kapaciteten för detta extremt hårda lopp så öppna lugnt. En kompis som sprang det med mig 2007, som var hårt pga det regnat i två dagar innan och loppdagen, tog de sista 5 km på 1h 20 min. Den hastigheten hela loppet hade gett en totaltid på 8 h, nu fick han hälften så kan du räkna ut att det blir ett helvetes pris att betala om du inte disponerar krafterna rätt.

Anpassad sökning