Vansbrosimningen 2008

Då det är några som följer bloggen och själva håller på med En Svensk Klassiker så ska jag inför Vansbrosimningen skriva ner några iakttagelser från loppet 2007.

Jag bestämde mig själv med ganska kort varsel att starta klassikern med Vansbrosimningen och hann inte köra jättemånga pass.
Alla gjordes på badhus och var på 0,5 km, 1 km, 1 km, 1,5 km och 2 km. Totalt bara 6 km alltså. Till detta kommer att jag har väldigt dålig simteknik, så jag hade bara som målsättning att komma igenom de tre kilometrarna. När jag simmade 2 kilometer på badhus så tog det 51 min, och en bra tumregel som jag hörde var att räkna med den kilometertid man har på badhus, fast ta den sista kilometern x 1,5.

Som inför alla tävlingar i klassikern kollade jag vädret väldigt noga, men då främst nederbörd och flöde i Västerdalälven som man simmar upp för sista kilometern. Om man avrundar den egna hastigheten till 2 km/h så blir det omräknat 0,55 m/s. Med tanke på att hastigheten i älven gärna är 0,3-0,5 m/s så simmade jag hela tiden längst in mot stranden (det är ju mer strömt i mitten). Tyvärr tänkte jag inte på detta i Vanån där man simmar 2 km i svag medström.

Om själva loppet kan jag bara säga att det var ganska trevligt att simma i ån jämfört med de timmar jag lagt på badhuset. Det ösregnade förvisso, men det var trevlig miljö och det kändes lite äventyrligt att simma i så strömt vatten. Några egentliga problem var det inte förrän då jag började simma motströms sista kilometern. Då fick jag kramper i vader och baksida lår. Riktiga megakramper som låste benen fullständigt och jag låg i det närmaste lodrätt i vattnet och simmade med armarna. Så gick det över och jag kunde simma några hundra meter innan samma sak hände igen. Jag vet inte om detta berodde på att man simmade in i kallare vatten, min dåliga simteknik eller om jag var för otränad/ostretchad. Det kan också ha varit att kosthållningen var normal innan och jag inte drack så mycket. Man var också ganska ouppvärmd då det ösregnade innan man gick in i startfållan och man mest stod still.

Därför stämde tidsuppskattningen ovan nästan exakt och jag var nöjd med att ha drygt 25% av deltagarna bakom mig. Nästa gång ska jag satsa på en något snabbare tid. Första loppet är man alltid osäker på vad som väntar och jag kunde krutat på mer under de första två kilometrarna och direkt knaprat 5-10 min. Dessutom var ju formen inte sådär jättegod vid den tidpunkten (Vansbrosimningen var ju en kickoff då jag alltid slutför vad jag påbörjar). Våtdräkten ger samtidigt en del lyftkraft som gör det lättare än att simma i bassäng på sätt och vis. Men 1.15 borde inte vara omöjligt. Å andra sidan är det inte på Vansbrosimningen den stora besparingspotentialen finns i att få ner totaltiden på Klassikern.

Sammanfattningsvis är tanken att nästa gång förbättra:
*Våga kruta på mer de första två lätta kilometrarna
*Våga ligga längre ut i mitten (om man inte får för mycket skäll av de snabbare simmarna)
*Träna mer med våtdräkten i havet innan loppet för att komma ihåg känslan
*Se över om tekniken kan förbättras på något enkelt sätt
*Vara noga med stretchning/uppvärmning och kost/vätska inför loppet