Skidåkarens katastrof - felvallning

Efter ett par bra pass med klister (som gäller när det är plusgrader) gjorde jag en chansning att detta skulle hålla även idag då det var minus.

En ganska nyttig lektion i hur bakhalt det blir vid felvallning och vikten av att inte slarva/chansa med fästet. En omvallning med burkvalla i minusgrader blev naturligtvis inget optimalt - fästet bättre - glidet MYCKET sämre.

Det blev iallafall en dryg timmes körning då det efter ett tag blev OK fäste och OK glid när det värsta slitits bort. 1200 kcal förbrända med en snittpuls på 81% av maxpuls (glömde stänga av under fem min omvallning så den var nog ca 85% som vanligt egentligen) och topp på 96%.

I veckan blir det tid till minst ett pass till. Sedan blir det ett eller två Engelbrektsveckan. Det behövs, för varje pass känner jag mig fräschare och att åka i flera timmar känns inte så avlägset längre. Även om jag inte kan göra det på träning pga den begränsade banlängden.