"Nedför" tog en av slingorna drygt 10 minuter. Tillbakavägen över 25 min. Den andra slingan var inte lika ojämnt fördelad. Med lite uppvärmningsslingor blev det 1 timma och 35 min.
Drygt 12 km på 1,5 timmar är ju ingen bra tid, men det var som sagt extremt kuperat och det är träffande hur man tappar tekniken i uppförsbackarna.
Därför gick jag direkt in för att kolla banprofilen på Engelbrektsloppet. Som tur är verkar den öppna med en raka, vilket känns skönt. Så här i början dröjer det inte många uppförsbackar innan tekniken försvinner helt och saxgången börjar. En nackdel med Engelbrektsloppet är också att det är två varv på en bana, anser många då det blir tråkigt. Själv tycker jag som förstagångsåkare att det är bra att efter halva loppet veta hur resten ser ut och hur man kan disponera krafterna.
Slitaget var som förra gången; 84% av maxpulsen i snitt och en topp på 97%. Alltså väldigt över mjölksyregränsen väldigt mycket. Inget tempo jag hade kört på i flera timmar, men även idag kände jag mig hyfsat fräsch efter att ha bytt till skor och en fem minuters paus.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar